Jag vet inte varför det är så men det är en sak som professionella pingisspelare hela tiden råkar ut för. Det är nämligen att eftersom deras jobb är att spela pingis, jag menar det är ju det som de försörjer sig på men det verkar vara svårt för folk i allmänhet att förstå. Många gången när jag har varit i sällskap med min sambo eller någon av hans pingiskollegor och folk frågar dem vad de jobbar med och då de säger att de spelar pingis så uppstår det oftast en konstig liten tystnad först och sedan kommer alltid den klassiska frågan, nämligen: ”Ja, men jag menar, vad gör du på riktigt?” Jag förstår inte varför det är så. Den frågan skulle väl aldrig någon fotbollsspelare få, eller? Varför kan inte folk helst enkelt se att pingis som sport också kan vara ett yrke precis som fotboll eller ishockey eller vilken annan sport som helst kan vara?

Det som är så synd med pingis som sport är att det inte är en sport som är lika bra betald som till exempel fotboll. Jag menar både min sambo och hans syster var båda professionella spela. De var båda bäst i Sverige när de var som mest aktiva och de var bland de bästa i Europa. När det gäller min sambos syster så har hon till och med varit med på VM. Och ändå, trots att hon är så duktig så kan hon inte leva på sin pingis. Alltså hon klarar sig på det men det är ju inte direkt som med de som spelar fotboll att de till och med blir rika på det. Nej, tyvärr, om du inte är absolut bäst, alltså bland de bästa i Världen så har du inte en chans att överleva på pingis och det är så tråkigt tycker jag.

Det visade det sig senare att mer eller mindre alla i min sambos familj var mer eller mindre engagerade i pingis. Alla barnen (min sambo, hans bror och även hans syster) spelade pingis. Pappan arbetade på en pingisklubb och mamman fick styra och ställa med packning och körning till och från träningar och tävlingar. Man kan helst enkelt säga att pingis var en del av den här familjen. Min sambo är det äldsta barnet och han började spela när han var nio år tror jag. Hans bror började spela när han var något yngre och deras syster, ja hon började spela nästan innan hon började gå. Jag vet att det finns ett kort som cirkulerar i familjen där man kan se att bröderna lär systern att spela pingis på köksbordet och hon står då på köksstolen och når ändå knappt upp till bordet. Det är så gulligt det kortet och det är ju inte så svårt att räkna ut att hon också senare skulle bli professionell spelare.

Som jag nämnde redan kort lite tidigare så kan man säga att pingis på ett eller annat sätt alltid har funnits i mitt liv. Så något komiskt blev det när jag för många år sedan träffade min sambo som jag idag bor ihop med och när det visade sig att han spelade pingis. Jag trodde när han sade det första gången att det bara var en hobby eftersom han inte direkt gjorde någon antydan till något annat. Han sade det bara så där i förbigående som man gör när man pratar om hobbys och liknande. Men det var inte bara en hobby visade det sig senare utan det var något som han gjorde på heltid. Det var helt enkelt hans jobb, som vilket annat jobb som helst. Han var alltså en professionell spelare. Han levde helst enkelt av sin pingis på den tiden. Det gör han dock inte längre.

Jag vet inte vad det är som gör det men folk verkar ibland tro att det är enkelt och hur lätt som helst att spela pingis. Naturligtvis tänker inte alla så men ganska många gör det. Jag vet inte varför det är så men många blir förvånade när de inser hur mycket hårt arbetet det är som ligger bakom att man är en bra spelare vilket egentligen inte är så svårt att räkna ut men ändå blir folk förvånade när de hör hur mycket min sambo eller syster tränar. Vi pratar alltså om i alla fall två träningar varje dag. Och då pratar vi inte om träningar som är en timme långa utan två eller tre timmar oftast. Sedan får man inte glömma bort alla läger och liknande där man ofta tränar åtta timmar per dag. Så det är mycket hårt arbete och många hårda träningar som ligger bakom framgången med pingis, precis som med vilken annan sport som helst och det får man inte glömma bort.

En annan sak som är intressant eller man kanske ska säga kommentar snarare är att folk i allmänhet ofta säger till professionella pingisspelare att de också spelar pingis. Det här är ganska konstigt för jag menar ingen skulle säga till en professionell ishockeyspelare att alla kan väl spela ishockey. Tror man verkligen att man skulle kunna vara professionell spelare bara för att man ofta har spelat pingis på skolans fritidsgård till exempel? Det är ganska intressant och lite förolämpande mot pingisspelare som håller på med det här professionellt. Det känns som att folk dissar sporten och på något sätt menar på att alla kan egentligen spela och att det egentligen inte är speciellt svårt. Och detta har med okunskap att göra. För det är inte alls alla som kan spela så bra. Det är en mycket krävande sport till och mer krävande än många kan föreställa sig.

När jag gick på högstadiet så hade vi faktiskt tre pingisbord på vår fritidsgård och det hörde till att man spelade pingis på rasterna och på lunchen. Och alla gjorde det. Det var på något sätt ett stående moment och en oskriven regel att man så fort man hade lite extra tid skulle spela pingis. Naturligtvis räckte inte tre bord till alla som gick på skolan och för att så många som möjligt skulle kunna vara med så spelade vi ofta rundpingis. Detta var hur roligt som helst tycker jag. Jag vet inte om ni har testat det men det går i alla fall till som så att man är flera spelare med och man cirkulerar runt bordet när man spelar och detta är bra eftersom många kan vara med och spela på samma bord om man bara har flera racket att spela med. Mycket kul, så ni måste testa det om ni inte har gjort det redan.

Efter det att jag slutade träna pingis så har jag aldrig slutat att tycka om pingis. Jag har på något sätt alltid haft en förkärlek till pingis och varje gång jag ser ett pingisbord så får jag nästan tvångstankar och kan inte låta bli att spela. Och det intressanta är att jag tycker att det är lika roligt varje gång. Jag vet inte varför jag har denna speciella känsla för just pingis eller när det kom men jag vet att den alltid har funnits där, så länge jag kan minnas. Och jag tror faktiskt att den alltid kommer att finnas där också. Jag vet inte hur det ser ut på skolorna i Sverige idag men jag hoppas verkligen att alla har i alla falla minst ett pingisbord så att alla någon gång får möjlighet att testa denna så intressanta sport. Och jag hoppas att den här sporten kommer att spridas och bli större och mer populär.

Jag har alltid tyckt om att röra på mig och jag har alltid varit väldigt aktiv, både som barn och även nu som vuxen. När jag var yngre häll jag på med en massa sporter samtidigt och jag ville verkligen prova på allt som gick att prova på. Det var naturligtvis inget undantag med pingis vilket jag också skulle prova på så fort jag fick reda på att det fanns en pingisklubb i den staden där jag bodde. Jag hade innan dess bara spelat på skoj och jag hade ingen aning om hur riktiga pingisträningar skulle gå till eller så och jag var mycket spänd när jag skulle dit och testa. Jag tyckte att det var precis så kul som jag trodde att det skulle vara och jag tränade två eller tre gånger i veckan. Tyvärr så kunde jag inte fortsätta med pingis speciellt länge eftersom jag var tvungen att senare välja vad jag skulle hålla på med och det blev dans jag valde.

Jag tror inte att jag känner någon som inte har spelat pingis någon gång. Det är en sådan sport som alla testar för eller senare. På alla skolor finns det ju minst ett pingisbord på fritidsgården till exempel. Och på många andra allmänna platser så som till exempel på en del gym och annat kan man också ibland se ett och annat pingisbord och det är en kul sport som alla kan testa och de festa verkar gilla det. Det är helt enkelt så att alla någon gång faktiskt har spelat pingis. Och jag kan inte minnas att jag någon gång har hört att någon inte gillar den sporten utan det är verkligen en sport som alla verkar tycka om. Jag vet inte riktigt varför det är så men det är ganska intressant hur som helst tycker jag. För om man jämför med andra sporter så kan man ofta höra att folk sägen att den och den sporten är tråkig och så men så är det inte med pingis, som alla verkar tycka om.